storbarnsvabbande

Jag har varit hemma med Molly nu i några dagar. Hon är sjuk och dessutom tolv år så egentligen får jag inte vabba längre. Helt orimligt att inte få vara hemma och ta hand om febriga barn bara för att de är lite äldre. Hon behöver fortfarande någon som påminner om att det är bra att försöka dricka något och att ta medicin regelbundet för att undvika febertopparna. Och jag skulle fortfarande vilja att någon var hemma och tog hand om mig när jag är sjuk! Tur att man är student så man kan göra lite som man vill.

Och jag varvar vabbandet med de sista skoluppgifterna och att städa inför jul, handla de sista julklapparna och Ludvigs födelsedagspresenter. Jag planerar middagar och uppesittarkvällen och inköp och körschema för allt som ska klaffa i jul. Många besök hit och dit, plus att Pernilla och hennes familj kommer hit i mellandagarna - och helst av allt skulle jag bara låsa in oss och slänga bort nyckeln fram till nyår. Jag längtar efter att gå hemma och skrota i pyjamasbyxor, läsa julklappsböcker och låta barnen spela sina nya tv-spel som än så länge ligger inslagna under granen.

Jag är inte i närheten så stressad som jag brukar vara, men jag har varit ute i god tid i år. Eller det är jag väl jämt förresten, det är inte alltid det går som planerat bara. I år har det mesta gått som på räls, förutom att barnen varit sjuka mycket den senaste månaden och att jag saknar ett paket från USA som inte behagat dyka upp än! Vilket är lite sugigt eftersom det ligger många födelsedagspresenter och julklappar till mig själv där i. Tur att jag har andra saker att glädjas åt så länge!