love you guys

Alltså, vilka vänner. Jag har ju knappt hunnit posta inlägget om De Besvärliga Barnen, innan jag får så fin feedback. Jag känner mig som en tårdrypande amerikansk film när jag säger thänk ju gajs fråm de bottom åf maj hart. Ni är verkligt fina, på riktigt.
Och jag älskar ju mina barn mest av allt såklart! Jag vet ju vilka gullisar de är egentligen - jag vill bara inte att de ska förvandlas till monster man får skämmas över.

Det finaste av allt är att våra vänner, de som var vittnen till spektaklet igår, i sina kommentarer kallade sig för just de smeknamn de går under här hemma när vi pratar om dem ihop med barnen. Kärlek. Fint.