fredagsspåret

Bizzy och Bosse var ju alltså här i förrgår på mat och snark. Bosse satt dessutom och kollade på På Spåret medan Bizzy sov - och jag och Mattias höll på att gå under av tristess och satt och blippade med våra telefoner istället. Hur är det möjligt att det programmet är så populärt!? Det var så oerhört tramsigt och slätstruket samtidigt, trots rätt bra förutsättningar med underhållande och smarta programledare. Men nej... Caroline af Ugglas var så oerhört löjlig, samtidigt som det Stora Offret Marcus Birro och hans finska partner var trista och oallmänbildande i den populärkultur som jag själv älskar. Bööööö.

Men jag lät Bosse hållas! Han var eld och lågor och satt och bredde ut sig i soffan och viftade med armarna. (Ni som känner Bosse vet att han vanligtvis beter sig på samma sätt när han är kraftigt onykter.) Jag hade fått så härliga födelsedagspresenter av dem i form av silverglittrig tröja och lyxchoklad - så jag ville inte vara ofin och säga ifrån. 

kalkonkocken

Den här julen har jag tänkt vippa ihop en riktigt brakig engelsk kalkonmiddag. Jag tänker inte bjuda hem några för att ta del av detta härliga, eftersom jag har så många underbara recept på leftovers som jag liksom aldrig får prova annars. Nom nom nom.

Jamie Oliver är min husgud och jag har återigen tittat på hans julprogram - men denna gång pausat stup i minuten för att föra anteckningar om hur man på bästa sätt ska trixa ihop det. Och idag har jag varit och handlat och börjat förbereda.

Tydligen ska man göra såsen redan nu. Så slipper man stå och krångla i onödan på juldagen. Jamie says so. Och jag bara följer order. Kycklingvingar, bacon, selleri, lök, morötter, salvia, lagerblad, stjärnanis och rosmarin blir visst en fin grund när det har ugnsbakats.

Sedan har jag mixat ihop ett kryddsmör också, som man ska stoppa in under kalkonskinnet. Torkade tranbär, timjan, salvia, rosmarin och muskotnöt. Iiiiiiih vad bra det här kommer bli!

bosse + bizzy = bebis

Bizzy och Bosse var här igår. Det är alltid lika kul. Speciellt nu. De kommer hit, vi kramas, fikar eller äter middag, utbyter lite artigheter och skvaller och uppdateringar. Sedan lägger sig Bizzy tillrätta i soffan och somnar. Varenda gång!

Och visst ser man kulan på magen nu, som är roten till denna trötthet!? Det är alldeles fantastiskt att de ska bli föräldrar om några månader, de där två gullisarna. Och äntligen är det officiellt så man kan vädra det! Jag vet inte hur många gånger vi fått ställa vinglas framför henne när vi har tagit kort, så det ska se ut som om allting är som vanligt. Nu låter det som om hon vanligtvis är rätt så törstig, men det är hon ju såklart inte. Däremot kan man tro att hon är den enda socialsekreteraren i Sverige som har ett kort på Jax från Sons of Anarchy på skrivbordet!

kanelströsselkakan

Recept på julens kanske godaste kaka hittade jag hos en blogg jag läser dagligen. Problemet var mest att den blev stor och maffig och att alla bara vill äta en liten snibb. Så nu har jag en halv kakjävel kvar i köket som jag går och småäter av hela dagarna. Sååå gott!

benefit baby

När jag fyllde år fick jag en väldans massa fina presenter. En av mina favoriter var det här sminket jag fick av pappa. Benefit är ett ganska okänt märke i Sverige, men väldigt hyllat utomlands.

Första gången jag provade någon av deras produkter, var när jag fick provmascaran Bad gal lash när jag handlade på Sephora i USA - och den gav verkligen mersmak! Det här kitet heter She's so Jetset och innehåller läppglans (fantastisk), rouge (bra), ögonskugga (superfin) och deras toppsäljare They're real och Porefessional.

They're real är den mest sålda mascaran i England just nu, och det säger väl en del! Jag har, hur mycket jag än böjer och trixar, ögonfransar som alltid står rätt ut. Ingen vacker böjning här inte! MEN den här mascaran är i särklass den som ger bäst resultat. Kanske lite spindelbenigt, men ögonfransarna böjs uppåt och stannar faktiskt där hela dagen! Den är lite som klister på ögonfransarna, och ganska "tung" men resultatet är så bra att det liksom inte spelar någon roll.

Porefessional är en slags kräm man duttar på de områden där man har mycket porer, för att göra dem mindre och lättare att ha på underlag över. Jag har bara provat den en gång och den ger verkligen en sammetslen yta, lite som en riktigt bra primer. Den här produkten är nog deras alldeles största hype!

Benefit har, förutom makeup, dessutom lite hudvårdsprodukter som jag är sugen på att prova. De har även brow bars i USA, alltså särskilda salonger som enbart specialiserar sig på ögonbrynsformning. Så kul! Plus att deras hemsida är fullspäckad med en massa makeup-tips och andra roligheter. Kolla in!

hilton it is :)

Vi har bokat hotell i New York nu! Rena rama fyndpriserna för oss som är vana att resa dit under högsäsong. Fyra nätter på Hilton Garden Inn på 35:e gatan - precis vid Macy's/Victoria's Secret/ Forever 21 - vilket blir helt perfekt. Som Scandic hemma ungefär; man vet vad man får. Inga krusiduller men rent och fräscht och en oerhört skön säng att sova i.

Vi har bott på ett annat hotell i Hilton-kedjan tidigare, men valde att pröva något nytt (och kanske ännu bättre!) nu när priserna var så bra. Och jag älskar ju att pröva nya hotell och är en slav under Tripadvisor! :)

storbarnsvabbande

Jag har varit hemma med Molly nu i några dagar. Hon är sjuk och dessutom tolv år så egentligen får jag inte vabba längre. Helt orimligt att inte få vara hemma och ta hand om febriga barn bara för att de är lite äldre. Hon behöver fortfarande någon som påminner om att det är bra att försöka dricka något och att ta medicin regelbundet för att undvika febertopparna. Och jag skulle fortfarande vilja att någon var hemma och tog hand om mig när jag är sjuk! Tur att man är student så man kan göra lite som man vill.

Och jag varvar vabbandet med de sista skoluppgifterna och att städa inför jul, handla de sista julklapparna och Ludvigs födelsedagspresenter. Jag planerar middagar och uppesittarkvällen och inköp och körschema för allt som ska klaffa i jul. Många besök hit och dit, plus att Pernilla och hennes familj kommer hit i mellandagarna - och helst av allt skulle jag bara låsa in oss och slänga bort nyckeln fram till nyår. Jag längtar efter att gå hemma och skrota i pyjamasbyxor, läsa julklappsböcker och låta barnen spela sina nya tv-spel som än så länge ligger inslagna under granen.

Jag är inte i närheten så stressad som jag brukar vara, men jag har varit ute i god tid i år. Eller det är jag väl jämt förresten, det är inte alltid det går som planerat bara. I år har det mesta gått som på räls, förutom att barnen varit sjuka mycket den senaste månaden och att jag saknar ett paket från USA som inte behagat dyka upp än! Vilket är lite sugigt eftersom det ligger många födelsedagspresenter och julklappar till mig själv där i. Tur att jag har andra saker att glädjas åt så länge!

älskade victoria

Det finns två affärer där jag begränsade mitt shoppande i London, framförallt för att det var så dyrt. Nu när jag ska till USA om två månader kan jag ju ha is i magen och vänta med att köpa det som är billigare over there.

Tiffany's, till exempel, är ungefär 30% dyrare i England än i USA, och det var lite synd för jag hade planerat att få en julklapp därifrån plus att jag hade tänkt köpa en present. Men det får alltså vänta nu. Julklappen blev något annat och presenten får jag alltså köpa i New York.

Den andra affären där jag verkligen begränsade mig (och fick kämpa för det!) är Victoria's Secret. Dyrare än i USA, och väldigt mycket sämre utbud - även om butiken slår de (många!) USA-varianter jag besökt med hästlängder. Så där sparade jag många kronor... som istället får förvandlas till dollar i februari alltså!

barnkalas

När det är min födelsedag, är det även två andra viktiga hållpunkter: Det är en vecka kvar tills julafton, och två veckor kvar tills Ludvigs födelsedag.

I år valde vi att lägga hans kalas redan i helgen som gick. Otroligt skönt att liksom få det ur vägen, eftersom det är så mycket annat i december och kring nyår. Och det här med att leja bort kalas är verkligen da shit. Det är bara att betala och gå hem när det är klart. Inte behöver man baka ihjäl sig heller. Eller komma på roliga och prestationsångestfyllda kalasidéer.

Ludvig valde att ha bowlingkalas på Nöjesfabriken.

Tyvärr var det några barn som inte kunde komma; å andra sidan var det rätt lagom med nio barn. Och de bowlade, åt hamburgare och fick godispåse. Två timmar, snipp snapp snut så var kalaset slut. Ludvig var jättenöjd över alla fina presenter, och sedan åkte vi hem och byggde lego resten av kvällen.

selfridge's

De är inte bara bra på att skapa temarestauranger med rätt känsla, de här engelsmännen. Man kan inte heller slå dem på fingrarna när det gäller julskyltning och att skapa en magisk stämning så här runt jul! Selfrigde's har en imponerande julavdelning med juldekorationer för flera hundra kronor styck - men vill man hellre lägga pengarna på annat fast ändå inte har råd att trängas med arabkvinnorna och japanskorna inne på Chanel och Hermes kan man alltid glutta i deras skyltfönster, där varje fönster har ett eget tema. Så flott!

grattis till mig själv

Idag fyller jag år. Jag blir trettiotre. Jag gillar att bli äldre förutom att det gör att man hela tiden kommer närmre döden.

Min födelsedag firades med familjen i helgen, eftersom mina presenter bara kunde komma till sin fulla rätt en ledig dag med familjen. Det började med paketöppning i sängen.

Jag fick en chokladask, en badbomb och en ansiktsmask av barnen. Av Mattias fick jag ett presentkort och ett väldigt fint Efva Attling-halsband jag önskat mig.♥

När jag kom ner var det ett dukat frukostbord med tända ljus som stod klart. Färskpressad juice, picksalami, färska frallor och lyxmüsli. Julgran, blommande amaryllisar, julmusik, snön som föll mot rutan. Jag kände mig som om jag hade huvudrollen i en Disney-film där allt var helt perfekt. Så jag grät lite av lycka.

Sedan hade Molly styrt upp en halv dag kring mina presenter, där det började med dubbelmassage av två småbrollor. Det är kanske det här de fixar allra, allra bäst.

Därefter fick jag fotmassage av min finaste Mattias. Ni ser väl hur mycket han älskar det!? (Pedikyren fixade jag dock själv).

Sedan lade jag mig i ett varmt badbombsfizzigt bad, medan Molly lade ansiktsmasken på mig.

Ludvig kom upp och ville trycka två gurkskivor på ögonen också, men de gled bara ner. Istället whizzade de ihop en smoothie åt mig som jag kunde ligga och sippa på. Sedan spenderade jag typ halva eftermiddagen med att trycka i mig choklad.

Fina älsklingar som fixat bästa dagen!

uteliggarsystern

Det kanske allra bästa med London var att jag hade tid att hänga lite med min syster Pernilla. Jag har tre systrar, men hon är den enda som räknas helt och hållet egentligen eftersom hon är den enda som jag växt upp med.

Och det var alldeles fantastiskt skönt att hinna umgås, att hinna prata färdigt innan det står en unge eller två och drar i någon av oss. Det fanns heller ingen disk eller matlagning som bara låg och väntade på en, eller något tv-program vi var tvungna att se.

Även om vi bråkar en hel del när vi umgås för intensivt - hon är världens största drama queen och hon tycker att jag är alldeles för aggressiv - får man komma ihåg att man bara bråkar som mest med de människor man känner sig som tryggast med. Och det är så skönt att ha en syster, det är verkligen det, som delar allt och liksom vet vad man kommer ifrån. Det räcker med att jag ringer och suckar över något som mamma sagt och hon svarar "ååååh gud vad drygt, jag vet precis vad du menar!". Och hon gör ju det; hon vet precis. Man behöver inte förklara eller trixa eller tillrättalägga något. Vi vet vart vi har varandra och gillar varandra ändå. Även om hon såg ut som en uteliggare inne på Louis Vuitton, men jag förlåter henne för det.♥

(Och det kanske var därför vi barmhärtigade oss över uteliggaren utanför Sainsbury's; Pernilla kände nog någon slags tillhörighet med mannen.)

När jag blev gravid med Love, sa Mattias att "det finaste man kan ge ett barn är ett syskon", och jag kan inte annat än att hålla med. Det är faktiskt det bästa man kan få.

the breakfast club

Nu när jag äntligen hittat ett nytt sätt att lägga in bilder på bloggen - efter att ha dragits med nästan enbart iphonebilder i flera månader - måste jag ju fira detta lite. En bild säger väl mer än tusen ord, eller hur är det!? Och hur mycket jag än skryter om hur himla härliga restauranger vi besökte när vi var i London, så spelar ju inte beskrivningarna någon roll när man inte kan visualisera det. Har man sedan världens tråkigaste hemsida så gör det inte heller saken bättre. Då menar jag såklart The Breakfast Club, där vi åt söndagsbrunch.

Så kolla in den här sköna inredningen, och min supergoda brunch! Pastramismörgås med pickles, coleslaw och machesallad.

Det här frukosthaket hade dessutom världens coolaste toalett, som hade discolampa och var tapetserad med gamla stuvar med åttiotalsbarnprogram.

julkort from over there

Skippedipp, skippedoo, nu börjar årets julkort trilla in. Jag som är born and raised av en postkassörska tycker att det är vansinnigt trevligt och viktigt med post. Inte annat för att få ett handskrivet brev eller kort iallafall en gång om året.

2012 års kanske roligaste julkort damp ner i brevlådan i slutet av veckan. Mattias höll på att skratta ihjäl sig, Molly blev stolt - och hennes vänner alldeles gröna av avund, haha!

snökonst

Snökaos utan dess like hela dagen igår, vilket gjorde att vi knappt var utanför dörren. På kvällen pälsade vi dock på oss och gick ut och gjorde en snögubbe och en snölykta. Barnen byggde någon slags snöramp på baksidan och la ner ganska stor möda på att få rätt lutning. Så snopet då att allt smält ihop till något obegripligt under natten! Men... det var ju mysigt så länge det varade.