osmält

Så var det torsdag redan. Jag är hemma och skriver på en inlämningsuppgift som verkligen inte är den lättaste. Vi har fått lära oss att svamla ihjäl oss i alla tidigare arbeten, men nu! Nu ska vi skriva både intervju, analys och reflektion på bara tre sidor. Men det är väl en konst att bara få med det viktigaste också antar jag. Men det är svårt.

Solen skiner in genom fönstret så jag är varm på ena halvan av kroppen. Det är skönt, men jag är trött. Omotiverad. Men framförallt ofixad och väldigt ful. Jag ser så gammal ut. Sliten. Varenda dag när jag ser mig i spegeln ser jag ut som ett jävligt misslyckat mug shot alltså. När blev det såhär!? Haha, jag blir galen! Thank god att webbkameran är så suddig så det knappt syns. Och jag är hungrig! Kan man äta lunch redan halv elva? Jag har en smarrig lasagne från igår som ligger i kylen och ropar på mig. Och så måste jag jonglera lite kalasinbjudningar och beställa presenter och spela candy crush och så. Herregud, detta livet alltså. Dippar lite idag. Imorgon ska jag jobba från halv åtta på morgonen så då finns det ingen tid för sånt här trams.